Ännu mera jobbfotboll

(Hämtat från Riksteaterns insida)
För första gången i teaterhistorien möttes på måndagen tre tunga lag från tre stora institutioner på Stadshagens IP i Stockholm. Det bjöds på teatersport i form av fotboll och publiken bestod av ca 25 åskådare, varav de flesta var tillresta supporters från Botkyrka. De fick se tre jämna och spännande matcher, där spelet inledningsvis präglades av osäkerhet och bristande kommunikation. Men spelglädjen var det inget fel på. När slutsignalen ljöd efter 2,5 timme, hade Dramaten vunnit sina två matcher. På andra plats kom Stadsteatern med en vinst och en förlust, och sist kom Riksteatern med två tunga förluster.
Riksteatern inledde osäkert och utan den behövliga spelarkontakten. Laget saknade samspel och alltför många försökte vinna matchen ensamma. Detta beroende på bristande träning; spelarna hade bara träffats och spelat tillsammans vid ett tillfälle. Men efterhand började de lyfta blicken och hitta varandra. Med kämpaglöd och vinnarvilja, imponerade spelare som Daniel Smed, Daniel Städ, Henrik Webb, Markus Circus Alfons, John Sjöberg och Sohrab Fadai. Det var mixade lag och för Riksteaterns tjejer spelade Ylva Tingvik och Hanna Wallin. På bilden med laguppställningen ser du hela gänget med lagkapten Cocke och biträdande tränare Kalle Bohr.
Om pris hade utdelats för bästa hejarklack, då hade Riksteatern vunnit överlägset. Under ledning av Ceylan Holago och Mikael Wranell och med flaggor, trumma, utropare och konfetti hejades och hojtades laget fram av en klack med ca 15 supporters.
Stadsteaterns klack bestod av en (1) person: Annaklara Mathiesen, även känd från Plural. Dramaten saknade helt påhejare, men laget har tydligen tillräckligt stark självkänsla för att vinna ändå.
Även kostympriset gick till Riksteatern i snygga svarta tröjor med logotypen på bröstet. Stadsteatern var sponsrade av en känd sportfirma som bidragit med orange överdragsvästar. Dramaten hade blå tröjor med otydliga logotyper på bröstet, men mest proffsiga strumpor och benskydd.
Riksteatern debuterade i detta spelsammanhang och lagkapten Michel Cocke hade ett stort gäng till förfogande. Det var tur, för de två matcherna tog på krafterna och träningen var väl inte så imponerande – en gång i torsdags. Men spelarna offrade sig och gick in i närkamp med både boll, motspelare och konstgräs. Målburen vaktades av Henrik ”Fisso” Nilsson med nya handskar.
Lotten avgjorde att första matchen spelades mellan Riksteatern och Dramaten. Laget med hemarena vid Nybroplan toppades av Thomas Hanzon och bolltrixaren Morgan Alling. Som dark horse fanns Jenny André från Elverket, som tjuvtränat under sin tid på amerikanskt collage och det var hon som i första halvlek lyckades lura bort Riksteaterns målvakt. Trots en stark upphämtning i andra halvlek kom inte Riksteatern närmare en kvittering än Kalle Haglunds ribba - ut.
Efter en kort paus inleddes match två: Riksteatern mot Stockholms Stadsteater. Stadsteatern hade svårt att mönstra ett fullt lag men allteftersom timmarna gick, anslöt sig – enligt egen utsago – kraftigt bakfulla spelare. Detta till trots klarade Kristoffer Fransson, Sheebly Niavarani och de andra första halvlek hyfsat. Riksteatern drog på sig en straff som gick in. John Sjöberg slog in Riksteaterns enda mål i andra halvlek. Vid slutsignalen stod det fortfarande 1 – 1 och matchen fick avgöras genom straffläggning. Det behövdes fem straffar var innan Stadsteatern (med en inlånad spelare från Dramaten) till sist kunde bärga segern.
Avslutande match i denna cup stod mellan Dramaten och Stadsteatern, nu förstärkt med ett flertal av Riksteaterns spelare. Bland annat vaktades Stadsteaterns målbur av Adib Hanna, som höll nollan i första halvleken. I andra halvlek gick Dramaten på knock och pangade in tre mål. Spelglädjen var dämpad, troligen beroende på att hejarklacken påbörjat resan hem till Botkyrka. 3 – 0 till Dramaten blev slutresultatet.

Lagkapten Michael Cocke kommenterar resultatet: - Hade lotten fallit annorlunda och vi mött Stadsteatern i första matchen, då hade vi säkert vunnit. Vi missade för många chanser och Dramaten var bra. Men det här gav mersmak, det var kul.
Till nästa gång ska vi träna lite mer!
Text: Mireille Bergenström
Foto: Marzena Baranowska